Henrik Båge: ”Det är inte tekniken som fallerar – det är systemet”

Henrik Båge, medgrundare och tidigare vd för Phoenix Biopower

Det här är en del av Sweden Startup Nations intervjuserie med startupgrundare och investerare och andra aktörer från ekosystemet, som syftar till att synliggöra systemfel och ge röst åt startupaktörers erfarenheter som kunskapsunderlag för framtidens beslut.

Henrik Båge är medgrundare och tidigare vd för Phoenix Biopower, ett svenskt klimattechbolag som utvecklade en teknik för att fördubbla energieffektiviteten i elproduktion från biomassa med lägre driftkostnader och noll koldioxidutsläpp. Efter nästan ett decennium av utveckling, och 150 miljoner kronor i rest kapital från 2400 ägare, gick bolaget i konkurs i början av 2025.

Tekniken höll. Men systemet gjorde det inte. Sweden Startup Nation möter Henrik för att ta del av hans bild av ekosystemet som omger svenska startups.

”Sverige har kapital – men inte rätt kompetens”

De första åren flöt kapitalresningen på men när världsläget förändrades, förändrades också riskaptiten. Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 och en trend inom EU som ifrågasatte biomassa som förnybar energi, förändrades allt och det blottade ett större problem:

– Sverige har mycket riskkapital, men det är felkompetent. De flesta investerare kommer från IT och mjukvara. De vet inte hur man bygger hårdvara och deeptech fungerar inte med samma logik.

För Henrik är problemet strukturellt. I stort sett alla riskkapitalfonder i Sverige är uppbyggda efter Silicon Valley-modellen: 10-årsfonder som kräver snabba exits.

– Men att bygga en klimatlösning i metall, som ska in i ett globalt energisystem, tar tid. Du kan inte kräva en exit efter tre till sex år. Det är en annan verklighet.

Han efterlyser fler långsiktiga ”evergreen”-fonder, större offentliga satsningar och en ny förståelse för kapitalflöden i teknik som faktiskt kan förändra världen.

Bakom siffrorna döljer sig en skev verklighet

På pappret ser Sverige starkt ut inom hållbara investeringar – men bilden är missvisande, menar Henrik.

– Titta bakom siffrorna. Majoriteten av investeringarna går till ett fåtal stora bolag, som Northvolt eller Stegra. Det snedvrider bilden. Det ser ut som att ekosystemet flödar av pengar, men det mesta går till bolag som redan är scaleups. Det är inte där bristen är. För att förstå verkligheten för svenska startups, särskilt inom deeptech och klimatinnovation, måste siffrorna rensas, segmenteras och tolkas med omsorg. Annars riskerar vi att fatta beslut på en glansbild. Vi måste sluta bländas av fina rankingar. Om vi vill ha nya världsledande bolag måste vi förstå vad som faktiskt krävs för att bygga dem.

Ett system som motverkar långsiktighet

Henrik radar upp systemfel efter systemfel. Bidrag som kräver orimlig rapportering. EU-regler som sätter stopp för tillräcklig medfinansiering. Innovationsutlysningar som är snäva, riggade eller helt saknar flexibilitet.

– Vi hade nästan två heltidstjänster bara för att hantera ansökningar. Och när bolaget gick i konkurs fanns inget sätt att skydda den offentliga investering som redan gjorts.

Han efterlyser en nationell krismekanism, ett slags pausläge där staten kan skydda IP och investeringar tills förutsättningarna förbättras.

– Det är orimligt att hela insatsen bara går upp i rök. Vi måste ha en strategi för hur vi räddar teknik vi redan har valt att tro på.

Samtidigt lyfter han fram att det finns ljusglimtar.

“Energimyndigheten har varit tillgänglig och snabba att ha att göra med inför och under projekt,” säger han. Även Skatteverket får ett erkännande: “Vi har inte haft mycket kontakt, men forskaravdraget, 10 procent lägre arbetsgivaravgift, har hjälpt oss en bit.”

Sverige behöver en huvudkontorsstrategi

Sverige riskerar att tappa ledartröjan som hemvist för framstående företag, menar Henrik Båge. Han efterlyser en långsiktig strategi för att behålla och attrahera huvudkontor.

– Titta på Stockholmsbörsen. Hur många bolag som grundats efter andra världskriget har fortfarande sitt huvudkontor i Sverige? Av storbolagen är det i princip bara H&M. Vid fusioner hamnar huvudkontoren nästan undantagslöst utanför Sverige, säger han.

Bakom utvecklingen ligger en kombination av faktorer – högt skattetryck, bostadsbrist, brister i utbildningssystemet och ett geografiskt läge som gör Sverige mindre centralt ur ett europeiskt perspektiv.

– Sverige ligger i utkanten av Europa och det måste vi förhålla oss till om vi vill vara ett attraktivt land för huvudkontor. Varför har Spotify sitt juridiska säte i Luxemburg? Varför ligger ABB:s huvudkontor i Schweiz, AstraZenecas i Storbritannien? Och varför är så många riskkapitalfonder baserade i Luxemburg? De drivs i praktiken ut ur Sverige, säger han.

Det är inte ett enskilt problem, utan ett systemfel, menar Henrik.

– Det handlar inte bara om skatter. Det handlar om helheten – utbildning, infrastruktur, regelverk. Vi är för visionslösa. Ska vi attrahera näringslivets elit måste vi leverera kvalitet i varje led.

Kompetensbrist, kulturkrockar – och kostnader som skenar

När Phoenix Biopower var som störst hade bolaget 17 anställda från 9 länder. Kompetensen fanns inte i Sverige – och att anställa från utlandet var både kostsamt och komplicerat.

– En person med svensk utbildning, familj och bostad kunde ändå bli utkastad ur landet om uppehållstillståndet löpte ut. Sådant går inte att bygga bolag på.

Han beskriver ett system som gör det enklare att vara löntagare än företagare. Med LAS-regler som försvårar snabb omställning, personaloptioner som beskattas som lön och banker som gör det krångligt att vara kund.

Vad hade gjort skillnad?

– Vi reste 150 miljoner kronor, men över sex år. Hade vi fått in samma belopp på tre år, hade vi kommit längre.

Henrik menar att klimattech och storskalig deeptech kräver stora pengar tidigt. Att skala upp testanläggningar och gå från prototyp till marknad kräver hundratals miljoner, innan en enda krona i intäkt kommer in.

– I tekniksektorer där det kostar 200 miljoner att nå TRL 6, så kommer tekniken aldrig att utvecklas om programmen bara ger små summor. Det är inte rimligt.

Råd till grundare – och till staten

Till andra grundare ger han ett rakt råd:

– Sök pengar när du har pengar. Inte när du börjar få slut. Ha koll på kassaflödet. Och våga kapa det som inte funkar – snabbt.

Och till beslutsfattarna:

– Gör det billigare och enklare att bygga bolag. Förenkla reglerna. Sänk skatterna på att anställa. Och sluta tro att ni maximerar jobb genom att maximera skatteintäkter.

En nationell aktör som vågar säga ifrån

Henrik ser Sweden Startup Nation som en viktig röst i ett annars splittrat ekosystem.

– Det behövs någon som vågar peka på systemfelen. Som samlar data, lyfter röster och kan visa upp i siffror vad som inte fungerar.

Han tror på SSN:s roll som en länk mellan ekosystemets verklighet och politikens uppfattning.

– Det är först när du ser hela bilden som du kan driva verklig förändring.