Boel Rydenå Swartling: “Europa har inte ett innovationsproblem – vi har ett kommersialiserings-problem”

Det här är en del av Sweden Startup Nations intervjuserie med startupgrundare, investerare och andra aktörer inom ekosystemet, som syftar till att synliggöra systemfel och förbättra förutsättningarna för svenska startups.

Boel Rydenå Swartling har investerat i hållbar teknik i över ett decennium. Hon är medgrundare till Charge Amps, initiativtagare till Sweden Sustaintech Venture Day och rådgivare till flera svenska greentech-bolag via Sting. Hon är en viktig röst för investerarledet inom klimatomställningen och hennes budskap är glasklart: Europa – och Sverige – är på väg att missa nästa våg av industriell omställning. Inte för att det saknas innovation. Utan för att vi inte klarar att ta den till marknaden.

"Vi har inte brist på innovation i Europa. Däremot saknar vi en strategi för att skala den. Utan en strategi för kommersialisering tappar vi nästa generations industribolag."

Ett engagemang som började i London

Boels hållbarhetsresa började i London – mitt under dieselgate-skandalen. Luften var smutsig, diskussionen om global uppvärmning tilltog, och Boel bestämde sig: hon skulle investera i teknik som gör skillnad.

"Jag ville driva förändring med de pengar jag hade. Göra något som faktiskt påverkar."

Hennes första cleantech-investering gjordes 2010 – långt innan det var trendigt.

Greentech: Hög potential – låg prioritet

Boel har under åren lyft den strukturella underfinansieringen av greentech och industriell teknik i Sverige – inte främst som kritiker, utan som en aktör som försöker hitta lösningar på problemet. Hon jämför med digitaliseringens framväxt i Sverige, där statliga insatser som hem-PC-reformen och bredbandsutbyggnaden la grunden för en hel startupvåg.
”Digitaliseringen fick en krattad manege. För industriell tech och deeptech finns varken strategi eller strukturer för tillräcklig skalning.”


Hon menar att deeptech och industriella bolag ofta faller mellan stolarna – för dyra, för långsamma och för komplexa för många VC-fonder, och utan det offentliga kapital som krävs för att minska risken.


”Vi har inte tillräckligt många eller stora finansiärer för att bära upp den här typen av bolag. Det gör att briljanta innovationer går i graven.”
För att bidra till en lösning har hon bland annat initierat Sweden Sustaintech Venture Day, ett forum för att bygga broar mellan kapital och bolag i den gröna omställningen. Samtidigt ser hon nu positiva signaler även på europeisk nivå, t.ex. har EU nyligen aviserat att man ska etablera en investeringsbank för industriell grön omställning, med över 1 000 miljarder euro i planerad finansiering. Ett viktigt steg, menar hon – även om mycket av arbetet fortsatt behöver ske på nationell nivå.

Kommersialiseringen är det stora systemfelet

Boel återkommer gång på gång till samma punkt: det är inte idéerna som saknas – det är vägen från idé till marknad som brister. Europa saknar enligt henne en kommersialiseringsstrategi.

"Vi har innovationspolitiken, men vi har inte politiken för att skala innovation. Det bara förväntas lösa sig."

Hon pekar särskilt på bristen på långsiktiga fonder, subventioner vid försäljning och offentlig upphandling som verktyg för att bygga marknad för ny teknik.

"Försäljning är den bästa finansieringskällan. Offentlig sektor borde ta en mycket större roll i att köpa in ny teknik."

Charge Amps och Europas splittrade marknad

Som medgrundare till laddstationsbolaget Charge Amps har Boel själv upplevt svårigheterna med att skala hårdvara i Europa.

"Att expandera inom EU är inte som att kliva in i en gemensam marknad. Du måste anpassa din produkt till varje lands regelverk."

Hon berättar hur Charge Amps behövde ta fram olika versioner av sin laddstation för Tyskland, Frankrike, Storbritannien och övriga Europa, med separata certifieringsprocesser för varje.

"Det är ineffektivt, dyrt och gör att vi tappar fart. Ska Europa konkurrera med USA och Kina måste vi bli bättre på att riva regelhinder."

Ekosystemet i tidiga skeden fungerar men räcker det?

Trots systemkritiken har Boel mycket gott att säga om Sveriges ekosystem för startups. Hon lyfter särskilt inkubatorer, Almi och Energimyndigheten som aktörer som gör stor skillnad i tidiga faser.

"Vi har ett bra stödsystem för de första åren. Men sen, när det är dags att ta nästa steg, då tunnas stödet ut snabbt."

Hon efterlyser mer resurser till inkubatorer och bättre stöd till bolag som ska ta steget från teknik till affär.

"Tekniskt drivna team behöver hjälp med kommersialisering. Kapitalresning och försäljning, det är där vi ofta tappar dem."

Sweden Startup Nation: En röst som behövs

Boel ser Sweden Startup Nation som en viktig del i att förändra ekosystemet. Hon lyfter tre roller: att samla statistik, att höja kunskapsnivån, och att driva en tydlig strategi.

"Idag ligger ansvaret för att driva de här frågorna på individer. Vi behöver en organisation som tar helhetsgreppet."

Hon betonar att Sweden Startup Nation bör vara både en röst för entreprenörerna och en bro mellan det offentliga och privata.

"Vi behöver fokus och vi behöver en strategi för kommersialisering. Annars händer inte tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt, trots all potential vi har."

Nästa
Nästa

Europas nya startup- och scaleupstrategi: Ett fönster av möjligheter – men Sverige måste agera