”Vi bygger broar i ekosystemet” – Özge Özen Zink om SEB:s entreprenörstrappa och möjligheterna i framtidens entreprenörskap

Det här är en del av Sweden Startup Nations intervjuserie med startup grundare, investerare och ekosystemaktörer. Syftet är att synliggöra möjligheter och lyfta idéer som kan förbättra förutsättningarna för svenska startups och scaleups.

Özge Özen Zink ansvarar för SEB:s entreprenörstrappa – en modell som samlar bankens initiativ och partnerskap för att stötta entreprenörer från idéstadiet till internationell expansion. Hon beskriver entreprenörskapet som ”samhällets motor” och ser trappan som en bro som binder samman olika aktörer. I en intervju med Sweden Startup Nation berättar hon om sina erfarenheter av att stötta entreprenörer, om möjligheterna och bristerna hon ser i det svenska ekosystemet – och om sin vision för hur Sverige kan bli en katalysator för nästa generations entreprenörer.

Ett ekosystemtänk från skolbänken till scaleup

Entreprenörstrappan åskådliggör faser i företagets tillväxt, från starta där inspirera och planera ingår, till tillväxt där bolaget utvecklas och växer och sist fas hylla, där förebilder delar erfarenheter och  ger tillbaka till ekosystemet, kretsloppet sluts. I Entreprenörstrappans olika steg finns samarbeten med ledande organisationer i Sverige; som Ung Företagsamhet, Venture Cup Sverige, Business Challenge, Prins Daniels Fellowship, Yeos och Årets Nybyggare mfl. I värdekedjan har SEB även egna initiativ som SEB Entrepreneur Camp, SEB Klubben, SEB Innovationforum och SEB The Next Awards. Dessa satsningar syftar till att 1. skapa nyfikenhet för entreprenörskap, alla kan bli entreprenörer,2. stötta ‘financial inclusion’ genom ett kvinnligt nätverk och en affärsplattform, 3. Innovationforum där innovation möter riskkapital samt Next Awards som hyllar hållbart entreprenörskap. 

– Systemtänket bakom trappan är att finnas där i alla faser, med rådgivning, kapital och nätverk. Det handlar mycket om att öppna dörrar. När en entreprenör väl kliver in hittar man ofta runt i ekosystemet och möter förebilder som visar vad som är möjligt, säger Özge.

Hon ser SEB som bron mellan inkubatorer, investerare och offentlig sektor – utan konkurrens, snarare kompletterande däremellan:

– Inkubatorer bygger företaget i tidigt skede, investerare bidrar med kapital, och offentlig sektor fokuserar ofta på regional tillväxt. Vi är plattformen där allting möts.

Systembrister: från scaleup-gap till regelverkshinder

På frågan om vad som saknas i det svenska ekosystemet lyfter hon särskilt det så kallade scaleup-gapet.

– Många startups har god tillgång till såddkapital, men när bolaget ska växla upp blir det svårare. Konsekvensen kan bli att företag säljs utomlands för tidigt eller flyttar dit kapitalet finns, säger hon.

Hon menar också att Sverige är starkt på forskning, men svagt på att omvandla den till skalbara bolag. Regelverk och offentliga stödmodeller är ofta för långsamma och projektbaserade, vilket inte matchar snabbväxande företags behov.

– Många bolag fastnar mellan att vara för stora för inkubatorer och för små för investerare. Här behövs nationella scaleup-program och mer diversifierat riskkapital, inte minst från fler kvinnliga investerare.

Inkludering och mångfald som tillväxtfråga

Özge brinner särskilt för inkludering och finansiell jämlikhet. Hon driver SEB:s nätverk Klubben, en affärsplattform som samlar kvinnliga entreprenörer, näringslivsprofiler och ledare, och ser tydliga behov av strukturella förändringar.

– När samhället, investerare möter entreprenörer kan det vara så att de coachas för att passa in i mallen med hens affärsplan, presentation etc. Det är viktigt att kunna pitcha sin affärsidé enligt kriterier som behöver uppfyllas för att locka kapital eller kompetens. Men vi behöver också utbilda investerare och se till att bias inte styr kapitalflöden. En idé kan bedömas på sitt innehåll snarare än på namnet eller könet hos den som pitchar.

Hon lyfter också fram priset Årets Nybyggare, som synliggör entreprenörer med internationell bakgrund, som en förebild för hur framgångshistorier kan bidra till att förändra bilden av vem som kan bli entreprenör.

– Inkludering och mångfald är inte bara rättvisefrågor. Det är lönsamt och leder till mer kreativa lösningar över tid.

SEB:s roll framåt

För SEB handlar nästa steg inte om att nödvändigtvis skapa fler initiativ, utan om att synliggöra, tillgängliggöra det arbete som redan görs och utveckla samarbeten som stärker och utvidgar befintlig plattform och fortsätta bygga långsiktiga partnerskap.

– Vi har bidragit med över 40 miljarder till forskning och utveckling genom Wallenbergstiftelserna, och entreprenörstrappan är en del av det arvet. Vår roll är att bygga broar, lyfta goda exempel och bidra till samhällspåverkan, verklig aktion.

Hon framhåller också vikten av utbildning i privatekonomi och entreprenörskap tidigt i skolan.

– Om ordet entreprenörskap skulle tas bort ur läroplanen enligt den nya läroplansutredningen riskerar vi att förlora en hel generation företagsbyggare. Vi behöver börja redan i skolbänken för att forma framtidens uppfinnare, entreprenörer.

Framtidsspaning: från status quo till katalysator<

Özge drivs av att utmana status quo och skapa affärer för en bättre värld. Hennes vision för Sverige är att vi ska bli bättre på att stötta entreprenörer i övergången från startup till scaleup, och samtidigt bygga ett mer inkluderande ekosystem.

– Vi har en unik chans att bli en katalysator för nästa generations entreprenörer. Vi skall fortsätta tänka systemiskt, förstärka och tillgängliggöra ekosystem, kretslopp där olika aktörer kan mötas och se på entreprenörskap som en motor för samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt.