“Techarena är inte mitt event – det är Sveriges”

Från en liten biograf i Båstad med fler personer på scen än i publiken, till Strawberry Arena med över 10 000 deltagare. På bara tio år har Omid Ekhlasi och teamet bakom Techarena byggt upp Skandinaviens största techkonferens – men i hans huvud är kompassen fortfarande inställd på samma sak som dag ett: att skapa verkligt värde för entreprenörerna.

– Den inre kompassen är nog exakt samma då som nu, berättar Omid när vi ses inför 2026 års upplaga av Techarena. Frågan han alltid ställer sig är: är det här värt det för bolagen? Om svaret är nej, gör vi det inte.

Från forskningslabben till en nordisk arena

Idén till Techarena föddes när Omid arbetade i en bolagsgrupp specialiserade på att kommersialisera forskningsbaserade bolag, långt innan “startup-ekosystem” var ett etablerat begrepp.

– Vi såg hur otroligt svårt det var att bygga forskningsbaserade bolag. De gjorde framsteg, utvecklade tekniken, men det var väldigt svårt att få kunder, kapital och rekrytera rätt personer.

Första eventet i Båstad 2014 blev, som han själv beskriver det, ingen succé. Men några av de få deltagarna hörde av sig efteråt och berättade om investerarkontakter, nya kunder och oväntade samarbeten.

– Det var då vi insåg att själva mötesplatsen hade kraft, även om den var liten. Sedan dess har vi konsekvent återinvesterat. Vi har lagt runt 30 miljoner kronor på att hjälpa entreprenörer med boende, resor, delegationsresor, utställningsytor. De pengarna hade kunnat vara vinst, men vi har valt att lägga dem på bolagen.

Länge var Techarena ett sidoprojekt vid sidan av annat arbete. Först 2019 tog Omid och teamet det formella klivet: de skrotade allt annat kommersiellt och satsade fullt ut på arenan.

– 2019 var kanske inte det bästa året att bestämma sig för det, med tanke på att 2020 blev ett covid-år, säger han och skrattar. Men det var ändå då vi kände: nu har vi hittat något som faktiskt fungerar – för startups, för partners, för investerare.

“Det här är en nationell angelägenhet”

I intervjuer har Omid kallat Techarena för en nationell angelägenhet. När han utvecklar vad han menar blir bilden större än ett enskilt event.

– Sverige är ett litet land. Vi är duktiga, ja, men vi är inte alltid så kända som vi tror. Internationella investerare säger ofta: ”Våra startups tittar inte på Sverige som marknad.” Då måste vi skapa ett skyltfönster som är tillräckligt attraktivt, tillräckligt återkommande och tillräckligt stort.

– Techarena ska vara ett fönster ut mot världen för svenska och nordiska bolag och ett fönster in till Norden för internationella aktörer.

Hans ambition är också att arenan ska upplevas som gemensam, inte som Techarenans.

Vårt mål är att alla – ekosystemaktörer, entreprenörer, investerare – ska känna att det här är vårt event. Då har vi lyckats.

Osynligt värde: tusentals möten

Programmet är imponerande: internationella toppnamn, svenska unicorn-grundare, ministrar och forskare på en och samma scen. Men frågar man Omid var värdet faktiskt uppstår är svaret tydligt.

– Jag tror att 90 procent av värdet skapas utanför programmet. Programmet är viktigt för att samla människor kring frågor men det är mötena som förändrar bolagens förutsättningar.

Techarena faciliterar tusentals förbokade möten mellan startups, investerare, storföretag och internationella delegationsdeltagare.

– Vi hade ett bolag där ena grundaren hann med 14 kundmöten under ett event, och den andra hade över tio investerarmöten. Det är sådant som inte alltid syns i programbladet, men som verkligen gör skillnad.

Han berättar också om internationella relationer som föds i det tysta.

– Någon från Brasilien träffar någon från Spanien, och ett år senare får jag ett mejl om att de gjort affär tillsammans. Att vara en katalysator för de relationerna – det är det viktigaste.

Sverige är innovativt, men inte odödligt

Sverige rankas återkommande som en av världens mest innovativa ekonomier. Men Omid ser tydliga orosmoln.

– En risk är att vi får en falsk trygghet. Några synliga AI-bolag går väldigt bra, och så tror vi att det speglar hela ekosystemet. Samtidigt brottas cleantech, medtech och andra kapitalintensiva områden med stora utmaningar.

Han återkommer flera gånger till kundfrågan.

– Vi måste bli mycket bättre kunder. Vi har starka storföretag, men alltför många samarbeten blir enstaka pilotprojekt som dör ut efter ett eller två år. För de industritunga bolagen, de som bygger anläggningar för 25 miljoner, kan en första betalande kund vara skillnaden mellan att överleva eller inte.

Talang- och migrationsfrågan är en annan knäckfråga.

– Vi pratar om att attrahera spetskompetens, men samtidigt gör vi det svårt för internationella talanger och entreprenörer att stanna. Att Migrationsverket ska avgöra vad som är “livsdugligt” som bolag… det säger ganska mycket. Här skulle Sverige verkligen kunna tänka om.

Och så finns den grundläggande frågan om de första åren:

– Vi borde göra det enklare för bolag att överleva sina tre–fem första år. Skatt, arbetsgivaravgifter, administration; det är väldigt tungt att skala bolag här. Många av de mest värdefulla entreprenörerna är just de som varit med i bolag som Klarna, Spotify eller Truecaller. Om vi vill att fler av dem ska starta egna bolag behöver vi sänka friktionen i början.

New Nordics – mot en gemensam kapitalregion

Just kapitalfrågan har blivit ett allt tydligare tema, både för Techarena och för Norden som region. Sverige har starka institutioner och ett moget kapital, medan till exempel Estland ofta lyfts fram som snabbfotat och policy-innovativt.

I samband med årets Techarena arrangerar Sweden Startup Nation tillsammans med partners sideeventet “Capital Strategies for a New Nordic Innovation Region”  där investerare, beslutsfattare och ekosystemledare diskuterar hur New Nordics kan bli en gemensam kapitalregion för nästa våg av nordiska scaleups.

För Omid är tanken självklar:

– Jag gillar verkligen att tänka Norden som en marknad. När vi pratar med länder i Mellanöstern säger de: ”Kom hit, så får du access till 500 miljoner arabisktalande.” De säljer in en region, inte bara en stad eller ett land. Kan vi göra något liknande i Norden tror jag att vi kan attrahera helt andra typer av kapitalflöden.

Han pekar på potentialen i att koppla ihop svensk forskningsstyrka med nordisk kapitalkapacitet och fler marknader.

– Många av våra bolag har gjort den tunga resan i labbet. De behöver kapital och kunder – inte bara i Sverige, utan i Norge, Danmark, Finland, Estland. Om vi får till en gemensam syn på hur vi implementerar ny teknik och använder institutionellt kapital skulle chanserna öka dramatiskt för just de här bolagen.

En ny generation grundare

Trots utmaningarna är Omid tydligt hoppfull när han pratar om nästa generations entreprenörer.

– De är på en helt annan nivå. De är snabbare, mer medvetna om vad som är möjligt med teknik och har bättre grundkompetens i att bygga bolag. Många vet redan innan de startar vilka investerare de vill prata med.

Han beskriver en generation där det är naturligt att testa, justera och ibland lägga ned för att börja om på nytt.

– Du kan ha en 22-åring som redan startat och stängt tre bolag och nu är inne på sitt fjärde. Det var inte lika accepterat tidigare. I dag finns en förståelse för att lärandet i varje försök i sig bygger kapacitet, både hos individer och i ekosystemet.

Vad politiken kan göra

På frågan vad han skulle önska sig från regeringen kommer svaret utan omsvep:

– Gör det lättare för startups att växa. Internationell kompetens, investeringsklimat, allt det där är viktigt, men börjar man med att det faktiskt ska vara möjligt att anställa, växa, skala här hemma så är mycket vunnet.

Han efterlyser fler system där man vågar ta lite större risktagande specifikt för nya bolag.

– I Sverige bygger vi modeller som ska passa väldigt många, ofta med låg risk. Men just för startups kanske vi behöver separata modeller där vi accepterar lite mer risk, mot möjligheten att få fram fler stora bolag. Det är i sammanhanget ganska små investeringar, med potentiellt enorm effekt.

Ett ögonblick och en riktning

På frågan vad han är mest stolt över hittills, går han tillbaka till ett ögonblick under förra årets Techarena.

– Det var när Al Gore gick upp på scenen och tusentals människor stod där. Jag tittade ut över publiken och såg svenska bolag, internationella bolag, startups, investerare, politiker – alla på samma plats. Då kände jag: det här har vi faktiskt byggt tillsammans.

Om tio år hoppas han att svaret på samma fråga handlar ännu mindre om honom själv och ännu mer om plattformen och människorna runt den.

– Om tio år hoppas jag att vi har byggt något stort nog för att ge utrymme åt många ledare och att de känner att det här är deras arena lika mycket som vår.