Liam Hardey: “Sveriges framtid kräver närmare samverkan mellan stat och tillväxtbolag”

Det här är en del av Sweden Startup Nations intervjuserie med startupgrundare, investerare och andra aktörer inom ekosystemet, som syftar till att synliggöra systemfel och förbättra förutsättningarna för svenska startups.

Liam Hardey har gått från brittisk elitfotboll till att driva ett av Sveriges mest intressanta deeptech-bolag. Som vd på Cellfion utvecklar han nästa generations PFAS-fria membran – en nyckelteknologi för framtidens energisystem. Bolaget har tagit sig från labb till mindre pilotproduktion med stöd från venture capital, EU och svenska innovationsaktörer, men Liam ser en växande risk att framtiden för bolag som hans skrivs i ett annat land.

“Vi har haft dialog med flera tyska delstater som vill att vi ska etablera produktion där och är beredda att ge ekonomiska incitament, men vi vill också kunna se en framtid här i Sverige", säger Liam Hardey.

Från forskningslabb till tillväxtbolag

Cellfions ursprung är djupt rotat i svensk forskningsmiljö. Bolaget växte fram ur ett samforskningsprojekt mellan KTH och Linköpings universitet, men har även sitt ursprung i Laboratory of organic electronics på Linköpings universitet, RISE och det Norrköpingsbaserade innovationsklustret Printed Electronics Arena. Det var under sin tid som affärsutvecklare på inkubatorn LEAD som Liam Hardey först kom i kontakt med tekniken bakom Cellfion. I dialog med forskarna och efter kundvalidering såg han den affärsmässiga potentialen och initiativ till att starta bolaget togs.

“Vi fick tidigt stark feedback från industrin. Tekniken var inte färdig – men den var tillräckligt lovande för att vi skulle satsa.”

Sedan starten 2021 har Cellfion tagit in drygt 70 miljoner kronor i kapital – både från privata investerare och offentliga finansiärer som EIC Accelerator och Energimyndigheten. Det har möjliggjort en snabb resa från forskningsidé till pilotproduktion.

Kapital kräver tajming – och rätt sorts investerare

Cellfions teknik är banbrytande – men inte lätt att finansiera. Valideringscykler inom industrin kan ta mellan tre till fem år, och det kräver tålamod och riskvillighet som inte alla investerare besitter.

“Av 100 investerare kanske tre är rätt. Det handlar om att förstå var de kommer in i bolagets resa och hur de passar in i strategin.”

Liams råd till andra entreprenörer är tydligt: tänk tidigt på din ägarstrategi, investerarens roll, och hur de påverkar kundernas förtroende.

Sverige har potential – men missar möjligheterna

Trots starkt stöd från innovationsmiljöer som KTH Innovation, LEAD och Norrköping Science Park, ser Liam en risk i att Sverige riskerar att tappa bolag till utlandet. Han menar att Sverige måste hitta sätt att stötta bolag i uppskalningsfas för att behålla tekniken i landet.

“Vi själva väntar just nu på ett avgörande besked från Energimyndigheten om ett projekt för att bygga vår första industriella demonstratorlina.”

Samtidigt skulle han vilja se mer dialog från svenska myndigheter innan beslut fattas.

“Vi har sökt flera projekt, men haft begränsad möjlighet för nära diskussioner under ansökan och projektets genomförande med någon på staten. I Tyskland och när vi har sökt EU-finansiering har vi haft en mycket närmare dialog.  De hör av sig löpande och vill se framgång för bolaget - inte bara för det sökta projektet”.

Från innovation till industri – hinder och möjligheter

För ett produktbolag som Cellfion handlar skalning om mer än kapital. Produktionsutrustning, lokaler och materialvalidering från kunder måste finnas på plats. Nyligen flyttade bolaget till egna lokaler – ett stort men nödvändigt steg.

“Vi hade vuxit ur lokalerna vid KTH. Nu kan vi bygga upp vår organisation, produktion och R&D på allvar. För oss är det långsiktigheten som gäller.”

Etableringen av den första produktionslinjen är högt upp på agendan för att kunna ta nästa steg med deras industriella kunder.

“Vi behöver inte bara bidrag – bästa sättet att finansiera sådana initiativ kan vara via en kombination av olika typer av finansiering.”

En startupnation – på riktigt?

Liam lyfter det svenska innovationssystemet som ett av de bästa i världen – särskilt i tidiga skeden. Men är också tydligt med att om Sverige vill fortsätta vara en startupnation, krävs mer än affärscoacher och pitchträffar.

“Det räcker inte med pepp. Vi behöver kapital, kunniga rådgivare och statligt intresse på riktigt. I Sverige finns ett tydligt gap i stödet till företag i övergången från tidigt startup-skede till industrialisering – en fas som ofta kallas 'valley of death.”

Hans uppmaning till politiker och myndigheter är enkel:

“Gå ut och träffa bolagen. Se vad ni faktiskt investerar i. Prata med oss.”